ni är än så länge 118 st
Och EN av er har kommenterat på mitt inlägg om väldtäktsspelet!
Vad fan är det för fel på er?
I sjuka lägen som detta så förväntas det av människan att reagera och agera.
Varför kommenterar ni inte?
Är ni rädda? ointresserade? skiter ni i våldtäkter? Eller är ni rent ut sagt efterblivna!?!?!?!?
VAR ÄR ERT CIVILKURAGE!
Det är inte den enstaka gärningen som är den stora faran.
Det är resternade delen av befolkningens grymma tystnad!
fin blogg du har:) kolla gärna in min blogg, är ganska ny här så det skulle vara kul:)
jag förstår vad du menar...när jag såg ditt inlägg så blev jag glad att någon orkar! för jag orkar inte med allt sjukt som finns...men jag är så glad att andra orkar, sen så hoppas man på att någon man läser det för som kvinna har man änna gett upp lite. vi fightas i motvind hela tiden.
Sen kan man ju undra vad det gör för världen att kommentera på ditt blogginlägg? Jag garanterar att alla som läste det tyckte att det var vidrigt, men vad får någon ut av att skriva "jag håller med, gud vad vidrigt!" i ditt blogginlägg? Du upplyste flera människor om det, många läste säkert artikeln du länkade till och kanske sitter och diskuterar det hemma, eller berättar vidare till andra. Utan att för den sakens skull skriva en kommentar? Förstår inte vad det har med civilkurage att göra att skriva en kommentar? Sen kan man ju undra varför det är mindre vidrigt att mörda i tv-spel än att våldta? Mord-spelen står fortfarande i hyllorna och kommer att fortsätta stå där. Därmed inte sagt att jag inte tycker att våldtäktsspelet är vidrigt, det är bara en intressant tanke.
Håller helt klart med anonym. Vad gör det för skillnad att kommentera på ditt inlägg förutom att bekräfta ditt behov av att vara arg och äcklad? En utebliven kommentar minskar inte vår ilska eller avståndstagande, bara den uppmärksamhet DU får. Civilkurage har ingenting med din blogg att göra, utan hur vi faktiskt agerar själva. Tro det eller ej.
Tro mig, jag rör mig i gaming-kretsar då både jag och min pojk spelar en hel del olika spel. SAMTLIGA går ut på att döda motståndarna, på ett eller annat sätt. Att du reagerar på ett spel som går ut på att våldta (givetvis vidrigt, oförståeligt, idiotiskt) men inte på resterande 99% av spelen som går ut på att mörda och lemlästa människor är ganska underligt. Att smyga upp bakom någon och skära halsen av dem är inte mer rumsrent än att dra in någon i en gränd och våldta dem. Båda är våldshandlingar. Var är upprördheten över det?
det här är säkert femte gángen du skriver under ett halvt ár att du undrar varför sá fá eller ingen kommenterar, och jag máste säga att det känns lite trákigt, eller meningslöst. jag kommenterar ibland, men inte ofta. delvis för att jag inte har ngt att säga eller för att jag inte väljer att ta mig tid att kommentera, men ocksá för att jag än sá länge aldrig har fátt en vanlig kommentar frán dig pá min blogg. du kommenterar ibland men det enda som kommer är svar pá mina kommentarer. ingeting om det som jag har skrivit. och det gör att det känns ganska ensidigt att kommentera hos dig. när jag bara gár in och läser hos nágon sá förväntar jag mig inte att denna person kommer tillbaka till min blogg och kommenterar. men när jag väl lägger tid och energi ner pá att skriva nágot, pá att yttra det jag tycker och tänker, sá vill jag ändá pá nágot sätt fá ngt tillbaka. alternativt avstár jag frán att kommentera.
Ja, jag får hålla med tidigare kommentarer. Jag läste inlägget om väldtäktsspelet och reagerade givetvis på det. Precis som tidigare kommentarer påpekat så finns det massvis med spel som går ut på att döda, men det är väl vardagsmat redan?
Jag är varken rädd, ointresserad eller efterbliven, men jag ser verkligen inte vad en liten medhållande kommentar i en liten blogg kan göra för skillnad? Om jag skulle kommentera allt hemskt jag läser om varje dag så skulle jag inte få göra annat, och jag anser att det finns mycket bättre sätt att spendera den tiden på. Till exempel genom att arbeta för det man tror på.
anonym 1: Ibland tar orken slut och det är helt ok men man får inte ge upp! man måste kämpa. och varenda kvinna borde kämpa för kvinnorättsfrågorna i samhället. sen att en man borde göra det med är ju en annan femma. Jag är glad att du ser mitt engagemang för då kan jag hoppas att det smittar av sig på någon annan.
och att vi fightas i motvind... ja det har du tyvärr allt för rätt i!
kram på dig
anonym 2: Intressant tanke. Nej det kanske inte gör världen ett jota att kommentera i min blogg. Men jag tror och hoppas att många enade röster kan leda till oerhörda resultat. jag tror på att människor kan komma tillsammans i ett forum och där påverka.
Sen så är folks tystnad något väldigt obehagligt. det skrämmer mig att jag får fler kommenterar om mina nya skor är om detta våldtäktsspel. Att vara tyst är stundom att hålla med och därför skrämde det mig att ingen kommenterade artikeln. "har folk verkligen blivit såhär avtrubbade" frågade jag mig. Att en kommentar på just min blogg är civilkurage, nej det behöver det ju inte vara. Men jag tycker folk i samhället har på tok för lite civilkurage. Men precis som du säger kanske mitt inlägg skapat "ringar på vattnet" så att säga och folk pratar om detta spel på andra håll och det är ju väldigt positivt!
Sen har jag ALDRIG sagt att de mordiska tv-spelen skulle vara mindre allvarliga. jag har inte ens berört de spelen eftersom det är en helt annan diskussion. Den slutsatsen har du dragit helt själv.
tack för intressant synpunkt!
sanna: Som du ser i svaret nedan så håller jag med om att en kommentar i min blogg inte gör någon skillnad för världen. MEN debatten och diskussionen i min blogg ja den gör skillnad. Plus att det som upprör mig mest med tystnaden är att jag inte vet vad den betyder. medhåll? avståndstagande? avtrubbning? oförstånd?
Intressant att du spelar spel som går ut på att mörda folk. Det känns lite bestialiskt...
Men nu till din kommentar om mordspelen. Jag har inte nämnt dem, inte tagit upp dem utan igår var det fokus på våldtäktsspelet. Bara för att man på måndagen fokuserar på utsatta hundar så betyder inte det att man skiter i utsatta katter. fattar du vad jag menar? det ena utesluter inte det andra men jag har inte ens valt att prata om mordspelen. varför skulle jag? den här diskussionen handlar om kvinnorsyn, kvinnoförtryck och mansgrisar inom gamingvärlden!
Det sjuka i att skära halsen av folk frivilligt i ett spel ja det är en annan diskussion.
Linda: Nej att våldsspel skulle vara vardagsmat vet jag inte direkt. Men jag har inte ens tagit upp dem eftersom det var ointressant för det inlägg jag ville göra igår.
Det är sorgligt att du inte inser det viktiga i en enda liten kommentar. Den behöver inte vara medhållande den kan innehålla vad som helst. Det viktiga är att den hörs. För att agera och diskutera är otroligt viktig för samhällsdebatten.
Okej, om du nu inte har tid att involvera dig eftersom du lägger den tiden på något du tror på så hade det varit intressant att få veta vad du gör på din fritid. Sen tycker jag det är en väldigt svensk grej att inte involvera sig att allt hemskt för det är så jobbigt och tar sån tid. Hur tror du det är för de som lever i det jobbiga? Alltid, utan en chans att ta sig därifrån etc.
tack för intressant kommentar!
Bestialiskt eller ej, det är en fritidssyssla för MILJONER människor världen över, vuxna som ungdomar. Trots det är tillställningar som Dreamhack som samlar tiotusentals av dessa spelare den fredligaste tillställning du kan gå på ;) På samma sätt som kriminal-tv-serier visar pedofili, mord, våldtäkt och misshandel i varje avsnitt innehåller varje match jag spelar runt 30 mord (visserligen av fiktiva, fantasyinspirerade hjältar). Trots det är jag inte avtrubbad, på långa vägar. Som framtida jurist är min dröm att få arbeta med just våld mot kvinnor, det är MITT sätt att agera.
Det är ganska egocentriskt att tro att det enda sättet för människor är att reagera är att kommentera på ditt ilskna blogginlägg. Jag ser det som fruktansvärt mycket mer konstruktivt att diskutera problemet med de spelkompisar jag har träffat över hela världen som faktiskt är konsumenterna av spel. Men det kanske inte räknas?
Sv:
Jag ägnar cirka 12h av min fritid till att arbeta med hemlösa katter. Jag lägger lite tid till Djurens rätt också. Mer orkar jag inte tyvärr, är sjukskriven pga psykiska sjukdommar.
Med detta sagt kanske du kan förstå att jag inte lägger energi på allt hemskt som händer. Bara för att jag inte engagerar mig aktivt i våldtäktsfrågan eller fattiga barn eller vad det nu kan vara betyder inte det att jag inte gör något alls. Vad gör du själv på din fritid?
Det viktigaste med en kommentar är att den hörs säger du, vore det inte bättre att ta sig några minuter att skicka in en insändare till en tidning istället för att skriva "jag håller med!" i någons blogg?
sanna: Sanna jag tror du missförstår. jag har inte sagt något om våldsspel eller dreamhack. Denna diskussion handlar om att ett spel går ut på att våldta en flicka och det farliga är att gränsdragningen mellan sanning och spel kan vara svår att göra för yngre killar.
Sen kan man inte jämföra spel med kriminalserier eftersom de går ut på olika saker. Den första går ut på att aktivt döda någon. kriminalserier visar hur hemsk sanningen är men försöker straffa och moralisera.
Och om din dröm är att arbeta med våld mot kvinnor så applåderar jag dig för det är ett fantastiskt inititativ. och att diskutera detta med dina våldsspelskompisar är säkert ett jättebra tanke. Men helt seriöst? hur ofta pratar ni om våldet i era spel? Och för det andra; varje gång ni spelar de här spelen så bidrar ni till en marknad jag inte tycker är särskilt bra. du är vuxen men det är inte ok att låta unga tonåringar spela våldsspel. man kan ju få en skev bild av verkligeheten.
Och jag har aldrig sagt att "det enda sätter för människor att reagera är att kommentera min blogg". Jag ville bara ha lite action. Höra att någon var med mig, att vi tillsammans kunde försöka förändra. Att det sen skulle vara det enda sättet det sa jag aldrig så det får stå för dig. och du sen tycker jag det är lite nedvärderande att kalla mitt inlägg för ilskt. det var fan så mycket mer. det var ett livsviktigt inlägg om en fruktansvärd problematik och skäms på dig som nedvärderar det till bara ilska.
Jag har ibland kommenterat på din blogg men tycker att svaren jag fått från dig varit lite... nedlåtande och jag tycker ibland att du har en opåkallat aggressiv attityd mot dina läsare. Det fungerar avskräckande på mig och jag kan enbart fokusera på att du verkar vara rätt så... otrevlig faktiskt. Det som du vill säga hamnar liksom i skymundan. Man kan inte skälla på sina läsare i vart och vartannat inlägg för då förlorar man dem. Jag är en minst sagt flitig bloggläsare och har ALDRIG tidigare stött på en bloggare som är så arg på sina läsare som du. Det har iaf avskräckt mig och fått mig att undra hur du är som person. Min känsla blir att jag undrar vem du tror att du är och vem du tror att din läsare är??? Vem tror du tex att jag är, att du får skälla på mig hur som helst eller tala om för mig hur jag bör reagera? Du vet ju faktiskt ingenting om mig. Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag tyckte att du har snygga outfit-bilder för du lyckas landa att ha mycket färg men ändå se rockig ut. Själv kör jag på jeans och svart och grått. Troligtvis för att jag tycker att jag ser för barnslig ut annars. Du svarade då med en lätt nedlåtande ton att man visst kan ha färg OCH vara rockig och nämnde några kända namn som exempel på hur man kan göra. Det kändes som att du utgick från att jag är lite korkad och du höll ett lätt överlägset tonfall som avtände mig totalt och jag har inte gått in på din blogg sen dess. Tyvärr gick jag in idag och ser att du ännu en gång (har sett det tidigare) skällt på dina läsare. Sorry. Funkar inte på mig. Jag är inte van att bli utskälld eller nedlåtande behandlad så hos mig har du förlorat en läsare. Det tråkigaste av allt är att jag tycker att du gör bort dig...
linda: Det är ju ett jättebra initiativ att arbeta med katterna samt djurens rätt. jag är själv ganska ointresserad av djur utan lägger min tid (som du märker i detta inlägg) på engagera mig mer med människor. Men med det sagt är inget bättre än det andra och ditt jobb är minst lika viktigt. Så det är ju kanon plus att du gör detta trots en sjukdom är superstarkt av dig!
Så nej jag har full förståelse att en människa inte kan engagera sig aktivt i alla ämnen. Men jag eftersträvar kanske att folk vågar/orkar göra sin röst hörd. Belöningen av en demokrati är just att vi har en röst att tala med.
På min fritid jobbar jag idieellt hos sthlm city polis i ett projekt som heter "stödcentrum för unga brottsoffer och vittnen". Där träffar jag ungdomar mellan 12-21 som blivit utsatta för rån, misshandel, olaga hot eller våldtäkt. Men jag tror att mitt största engagemang är att jag läser juridik. För det är där jag verkligen kommer kunna engagera mig och göra en skillnad.
Och att skriva en kommentar är också väldigt bra och viktigt. Men det forum jag har valt är en blogg. Med den teknik vi har idag tror jag att bloggar fyller en lika stor funktion som en dagstidning.
Tack för bra kommentar och intressanta åsikter! Mer sånt! =)
Mvh
eva i gävle: Det känns ju mycket tråkigt att du ser mig som en otrevlig person, med en både nedlåtande och opåkallat aggressiv attityd. Jag är en mycket engagerad och livlig person och uttrycker mig både starkt och högt. Men jag hoppas även att andra delar av mig syns i denna blogg. Sårbarhet, motivation, osäkerhet och snällhet. Men dels är det lätt att misstolka text på papper när man inte hör de komma från en person eller så jag kanske en typ av personlighet som du inte tycker om. Att jag skulle skälla på mina läsare i vart och varannat inlägg vet jag inte om jag håller med om. Det får jag ju verkligen hoppas att jag inte gör.
Du har aldrig läst en lika arg blogg som min säger du. Men jag upplever mig inte själv som arg. Däremot är jag passionerad och uttrycker gärna mina åsikter starkt. Kanske ibland för starkt, men det kommer väl som en konsekvens av hur passionerad jag är inom ett ämne.
Sen var det mycket olyckligt att du upplevde mina stiltips som nedlåtande. jag försökte helt enkelt peppa, inspirera och visa saker från en annan sida. Mycket tråkigt att du upplevde det som nedlåtande. Jag försökte väl mer få fram en "kan jag kan du"-anda.
Så det är tråkigt att du slutat läsa min blogg men det är ju självklart en frihet du har. Jag hoppas du hittar en blogg som bättre uppfyller de behoven du har.
Men att jag gjort bort mig, det bestrider jag bestämt!
Att skriva följande till sina läsare, och jag citerar: "Vad fan är det för fel på er? I sjuka lägen som detta så förväntas det av människan att reagera och agera. Varför kommenterar ni inte?
Är ni rädda? ointresserade? skiter ni i våldtäkter? Eller är ni rent ut sagt efterblivna!?!?!?!?
VAR ÄR ERT CIVILKURAGE!, slut citat. Ja, det är helt och hållet ofattbart för mig. Känner du inte själv att du gått över många gränser där??? Att svära, förolämpa och kalla folk för efterblivna och utgå från att de inte har civilkurage... Jag finner inte ord. Det kan väl ändå inte handla om passion för ett ÄMNE??? Det låter ju bara helt STÖRT i största allmänhet! Jodå. Nog har du gjort bort dig alltid. Om du vill göra kvinnors livssituation bättre får du nog välja andra vägar än att förolämpa dem i din egen blogg...
eva i gävle: haha ja jag vet inte vad jag ska säga. du säger att jag borde skämmas som lackar ur och använder hårda ord. men kanske du borde leva som du lär. ditt första inlägg var konstruktivt och bra med bra poänger. men detta andra, ja det var ju bara nonsens.
jag blir arg när svenskar lever i det tysta. jag blir arg när folk per automatik läser något sådan här hemskt och bara läser vidare som om ingenting hänt.
och jag tror och hoppas att min stora mun funkar som en megafon för alla de vars röst inte kan eller görs hörd.
så tyck du att allt det här är stört. jag står för vad jag skriver och måhända reagerade jag lite starkt men din ovilja att försvara våldtäkt utan att du enbart vill läxa upp mig ja det stärker min åsikt att folk i detta samhälle prioriterar helt fel.
och du, jag kallade ingen efterbliven. jag frågade om folk var ointresserade eller om man kanske är så intellektuellt ostimulerad att man inte förstår allvaret. det var en fråga, inget konstaterande. svaret är ju upp till dig som läsare att formulera.
Tråkigt, jag läser nog inte mer...
Rapelay är en japansk titel som utgavs 2006. Titeln är inte distribuerad i Europa eller USA, och nu inte heller i Japan. Allt du åstadkommit med ditt "civilkurage" är att uppmärksamma titeln ytterligare och därmed öka spridningen via fildelning.
"Varför kommenterar ni inte? Är ni rädda? ointresserade? skiter ni i våldtäkter? Eller är ni rent ut sagt efterblivna!?!?!?!? VAR ÄR ERT CIVILKURAGE!"
Starka ord om att reagera på orättvisor. Låt oss göra ett tankeexperiement.
Maldiverna är ett land i norra indiska oceanen som riskerar att fullständigt försvinna om havsytan stiger på grund av växthuseffekten - orsakad av vår kollektiva brist på vilja att förändra hur vi lever. Men vi fortsätter i vår vardag mer eller mindre som om vi aldrig hade hört talas om växthusgaser, medan en nation förbereder sig på sin egen förintelse.
Rapelay är interaktiv fiction.
"Vad fan är det för fel på er? I sjuka lägen som detta så förväntas det av människan att reagera och agera."
Du ställer hårda krav på hur folk ska reagera på orättvisor och omoral. Har du skrivit om Maldiverna? Vad gör du i ditt liv för att bli koldioxidneutral?
Anders: Nej jag tror inte jag ökat spridningen. Spelet finns redan på nätet och har under flera år varit tillgänglig där för den som söker sådant skit.
Jag tror jag skapat debatt och med debatt medföljer att folk sätter sig in i ämnet. Vissa kommer hålla med mig och andra inte. Men det är ok, så länge vi agerar och inte bara är tysta så kan man få ha olika åsikter.
Shit vilket drygt tankeexperiment!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag kräver inte att alla människor ska bli statsminister eller nya dalai lama och rädda värden. Jag ber om lite reaktion! Jag ber om att människor ska börja öppna käften! Om det betyder att en människa hänger hela sitt liv för kampen om våldtäkt medan en annan bara säger att det är fel så är det helt ok. Vi behöver inte alla hjälpa till exakt lika mycket. vi behöver inte alla engagera oss i allt som finns att engagera sig i utan man kan välja det som ligger en nära om hjärtat.
När det kommer till våldtäkt så skriker jag högt. När det kommer till växthuseffekten talar jag lite tystare. Där gör jag inte lika mycket. Jag nöjer mig med att källsortera, byta glödlampor, släcka i rum jag inte är i, åka kollektivtrafik och köpa ekologisk mat etc. Det räcker för mig. Och det borde räcka för dig. Jag begär inte att alla gör allt. Jag begär att alla gör det lilla man kan utifrån sina förutsättningar.
Så nog lever jag som jag lär hjärtat!
