Idag bråkade vi
Ja, idag var det bråk och tjafs mellan mig och min karl.
Det bråkades om tvätt, städ och disk.
Och det är ok. Det är ok att tjaffsa och bråka lite ibland men bara om man blir vänner igen.
Att bara skrika för att få ut just min ilska är inte rättvist.
Utan lugnt och sansat får man diskutera hela situtionen för att lösa den på ett sätt som är rättvist för båda parter.
Om vi fortsätter kommunicera såhär bra är jag säger på att det är vi på bilden om sisådär 50 år!
Hur löser ni bråk med er partner?
Vi bråkar inte speciellt ofta men ibland laddar vi ur. Då skriks det hejvilt och smälls i dörrar, men sen är det också över på en liten stund. Ingen av oss är speciellt långsint.
Jag tycker inte att det är så farligt med lite bråk, man behöver det ibland. Värst tror jag det kan bli för dem som aldrig bråkar. En dag bara smäller det, rinner över totalt och man gör slut (eller slår ihjäl varandra).
Och så finns det ju de som bråkar nästan jämt, går och smågnäller och pikar. Det kan inte vara hälsosamt.
Men jag tror på det du säjer. Kommunikation är så himla viktigt! Att man känner varandra och kan diskutera.:-)
här kan det gå hett till
Vi kan be varandra hoppa och fara
Ändå har vi varot ihop sedan 74
Jag tänker att det viktigaste är att bråka om rätt sak. Om man känner att ens partner inte bryr sig om en när den inte torkar av köksbänken efter sig, trots att det är viktigt för en själv, är det ju den känslan man ska prata om, inte huruvida köksbänken är ren eller inte. Det tycker jag att jag och min man blivit riktigt bra på. Sedan måste det väl vara en läggningsfråga hur man bråkar, om man sällan bråkar och har en shout out en gång i halvåret är väl inte sämre än något annat? Förutsatt förstås, att det inte är så att man håller inne på en massa grejer och blir olycklig över dem.
Jag har också svårt att se att inte jag och min man ska vara ihop tills någon av oss dör. Samtidigt vet jag att det förhoppningsvis är långt dit och man aldrig vet hur man kommer att känna längs resans gång. Men jag hoppas, och inbillar mig att vår jämställda relation är en himla bra början.
Fast å andra sidan är du ju van vid urladdningar.... men du är klokare än dina föräldrar.
Love you
MOR
anna: vilket klokt svar. jag håller helt med!
stor kram på dig
mamma: haha ja jag är iallafall en sådan person som exploderar för att lugna mig snabbt. jag är inte alls långsint som vissa andra i vår familj... ;)
kram på dig
