100416 - Exercise
Jag är slut! Men jag inhandlade både läppstift och nagellack idag.
Jag ÄLSKAR smink, krämer och alla skönhetsprylar!
Dagens outfit var ju i sportighetens tecken.
Kort trenchcoat - Davids från Primark
Grå hoodie - Miss Selfridge
Träningsbyxor - Blondinbellas kollektion Classified
Guldiga Converse i låtsasskinn.
Fredagskväll och jag är lite ensam. Jag har inte så många kompisar och nästan inga vänner, för de allra bästa bor utomlands.
Det är aldrig någon som ringer mig. Det är alltid jag. Jag blir aldrig medbjuden på fester etc. Det är alltid jag som bjuder på fest. Ingen bjuder mig på middag, skickar mig sms, frågar om vi ska träffas.
Men det gör mig inte så mycket. För jag har aldrig varit en tjej som gillar att settle for the next best thing.
Om folk i min omgivning inte kan ge mig den värmen och omtanken som jag ger dem, ja då får det vara.
Men visst kan man känna sig ensam. Men i gossip girl säger Blairs mamma till Blair när hon säger att hon inte passar in någonstans:
"you will fit in as soon as you find the right people"
Det är nog så. Men jag är som sagt hellre ensam än umgås med människor som ändå inte ger mig något eller behöver jaga människor som inte ger någonting tillbaka.
Nu låter detta kanske lite mer dramatiskt än vad det egentligen är. Men sanningen är den att jag känner att det alltid är jag som ska hålla på och engagera människor, samla människor och ringa för att hålla kontakten.
Så nu har jag en ny taktik. Jag hör inte längre av mig. Hör de av sig? Nej.
Men det är inte mitt problem. Jag begär inte att jag ska vara någon centrum i universum men jag begär lite omtanke. Och lite givande och tagande. Vi kan väl turas om att ringa?
vad modigt att skriva att du känner så...eller liksom...jag skäms alltid när jag känner mej ensam..och vännerlös.som det vore lite skamligt..att inte ha folk som sitter och dricker vin hos sej jämt..
Jag vet att jag är den typ av person som inte hör av mig först, men det har ingenting att göra med att jag inte vill :( jag är sjukt, och då menar jag SJUKT orolig för att tränga mig på och störa. Jag vet att det är löjligt och onödigt att känna så, och jobbar på att regelbundet höra av mig till mina vänner. Det är aldrig kul att vara ensam ansvarig för att en relation skall fortsätta :/
Jag är nog själv rätt dålig på att höra av mig men jag försöker iaf. Om inte annat så frågar sambon mig om vi inte ska träffa den och den snart eller så, han kan umgås med mina/våra vänner utan att jag behöver vara med alltid vilket är härligt!
Starkt av dig att berätta det så öppet och jag håller med dig, vägra vara "i brist på bättre". Passar de inte så kan de va så, de anser jag.
Det är precis likadant med mig. Känner mig också väldigt ensam just nu. Jag är inte överdrivet social och klängig heller, så hör jag av mig ett par gånger men aldrig får samtal tillbaka slutar jag att höra av mig. Lite dålig självkänsla ligger det nog i detta också. Typ "varför skulle någon vilja vara med mig?"
nagellack, läppstift och skönhet är himla trevligt! fin fin outfit träningsoutfit och jag känner mig också ensam, har inte så många vänner där jag bor tyvärr och känns också som det är alltid jag som frågar, men ja, tur att jag bor hemma iaf, så jag har mina föräldrar som jag träffar varje dag hehe.
Lieber einsam allein als einsam zur Zweit... säger min morbror, det betyder ungefär hellre ensam med sig själv än ensam fast man är två... Förstår du? Tur att din lilla syster kom upp och muntrade upp dig!
Love you
MOR
anonym: Ja det var ju en annan aspekt på varför man inte hör av sig. Jag, som har en personlighet som kan snudda vid en ångvält, känner inte riktigt igen det där med att störa sig på. Men det är säkert urjobbigt! Men det är bra att du hör av dig för risken är ju att dina vänner tröttnar på att ensamma behöva höra av sig och så står man där själv.
kram på dig
Lina: Jag tycker inte alls det behöver ha med dålig självkänsla att göra. Jag tycker det har med personlig stolthet och integritet att göra. Att jag kan vara den som tar första kontakten osv men jag tänker fantamej inte jaga mina vänner. De är vuxna nog att komma ihåg att ringa tillbaka till mig. Och gör de inte det ja då får det vara!
Och du, varför skulle ingen vilja vara med dig? Alla vill vi nog vara med någon. Alla har vi några vi passar med. Det gäller väl bara att hitta dem.
mamma: jag förstår. Himla bra sagt!
Ja det var tur Pauli var här. för som vi skrattade! Hon är så rolig! Haha jag skrattar bara nu när jag tänker på hur mycket vi skrattade då. Som två dårar! =)
Snygga spiror!
åsa: tackar! och snyggare ska de bli!
