Vi satte oss ner och jag hamnade bredvid en polsk man som viftade med en solfjäder och sakta med sakta gick det upp för oss. Vi hade kommit in i deras tangomöte. Med rykande kaffe satt vi inklämda bland svettiga dansare i alla åldrar, kön och nationaliteter.
Rummet var trångt och alla möbler staplade på varandra och det andra rummet var uttömt på möbler. Där inne spelade en ensam gramofon eldig tango och över golvet stapplade nybörjare och de mer erfarna dansarna flög över golvet.
Vi var mitt i ett tangodrama. Det var som en film.
Efter kaffe och prat sa den mycket allvarliga mannen att vi borde komma tillbaka och dansa tango. Han tog min hand och bad mig följa hans rörelser med händerna. Knäpptyst gjorde han rörelser med sin hand, sen vände han om på klacken gick. Halvvägs in i dansens rum vände han sig och sa "det är passion, det är inte lätt men när man kan blir två kroppar en" och sen gick han. Och vi med.
Kanske vi var lite tangofrälsta.
Klicka på bilden för källan.
9