Little peaché

Som ett litet hål i väggen låg det där, cafeét. Inrett i omaka stolar, nedsuttna soffor, en gammal kaffemaskin. När jag och David klev in genom dörren igår kväll plingade dörren och det blev startskottet på att alla tystnade och tittade på oss. Vi hade gått in i någon privat, vi hade stört en grupp vi inte tillhörde och snart stod det en kort, skäggig och mycket allvarlig man framför oss. Han meddelade bestämt att caféverksamheten var stängd för dagen men om vi ville ha kaffe gick det bra.
Vi satte oss ner och jag hamnade bredvid en polsk man som viftade med en solfjäder och sakta med sakta gick det upp för oss. Vi hade kommit in i deras tangomöte. Med rykande kaffe satt vi inklämda bland svettiga dansare i alla åldrar, kön och nationaliteter.

Rummet var trångt och alla möbler staplade på varandra och det andra rummet var uttömt på möbler. Där inne spelade en ensam gramofon eldig tango och över golvet stapplade nybörjare och de mer erfarna dansarna flög över golvet.
Vi var mitt i ett tangodrama. Det var som en film.

Efter kaffe och prat sa den mycket allvarliga mannen att vi borde komma tillbaka och dansa tango. Han tog min hand och bad mig följa hans rörelser med händerna. Knäpptyst gjorde han rörelser med sin hand, sen vände han om på klacken gick. Halvvägs in i dansens rum vände han sig och sa "det är passion, det är inte lätt men när man kan blir två kroppar en" och sen gick han. Och vi med.

Kanske vi var lite tangofrälsta.

Midsommar är en sån där typisk dag då man ska ha det så sagolikt trevligt och roligt. Och gärna med en massa snaps. Så när jag och David i år blev medbjudna att fira midsommar med två andra par, en liten två-åring och en annan kille kändes det ypperligt. En lugn kväll, med nya trevliga människor, god mat och en chans att verkligen umgås istället för att festa. Men redan på dagen, innan midsommar stången ens har rests, är det en som är full. Han dricker och dricker och jag påminns hela tiden om så glad jag är att jag inte längre dricker. Han sluddrar, snavar och allt detta framför ett litet litet barn.
Att han inte skämdes? Under middagen berättar han om bakfyllor som involverade bajs och en hel del kräk. Han drack snaps och beklagade sig över hur äckligt det var och när jag ska smaka på den första ljuvliga svenska jordgubben lägger han en rejäl rap.
Jag tycker det känns så otroligt sorgligt. Att en man på 26 år sitter i ett väldigt lugnt sällskap där ingen annan var full och bara är så otroligt odräglig. Hans vänner tyckte han var rolig men det gjorde inte jag.
När han gång på gång tjatade om att ska vi verkligen komma hem, ska vi inte med ut och festa. Om och om igen.

Denna kväll i jämförelse med två fantastiska middagar jag haft på sistone med olika vänner sätter verkligen saker i perspektiv. Så länge har mitt liv handlat om att man skulle ha så jävla många vänner och här i Stockholm har jag stundtals känt mig lite nere då jag känt mig ensam och inte riktigt haft någon att hänga med. Men om utbudet är som partyprinsen på denna festen så är jag mer än nöjd med de få vänner jag har. För de få vänner skänker mig sån otrolig glädje och lycka. Vi kan samtala om allvarliga saker utan att omogna kommentarer läggs, vi kan skoja med varandra och på respons, vi hör varandra, ser varandra och talar med varandra. Man kan vara sig själv, respektera sina nära och framförallt respekterar de mig.

Midsommar är, som vi i min familj säger, de misslyckades kväll. Det är sådana typiska kvällar som man ser gråtande tjejer på tunnelbanan som skriker på sina pojkvänner, killar som slåss över en tjej, eller en öl eller varför om ingenting. Kvällarna på det alltid är någon som ballar ur, kräker eller är otrogen.
Denna midsommar var relativt lugn och att vara hemma klockan 1, sminka av sig hemma, gå och lägga sig i sin egen säng och veta att man inte kommer vakna upp med ett tungt huvud känns fantastiskt.

Tack alla ni i min närhet som är sådana underbara individer. Ni ger mig lyckokickar nått så in i bomben!

... den allra vanligaste rubriken är "dagens outfit".

Jaja nog om det!
Idag är det fredag och det känns så jäkla skönt. Regnet öser ner och jag tycker även det är mycket skönt.
Jag är inte så glad i solen utan gillar mest att sitta inne och häcka. Och om det är soligt ute får man alltid så dåligt samvete.

Jag sitter och läser modemagasin, städar lite och lyssnar på Miss Li's nya skiva som är så otroligt bra.
Jag känner igen mig i så många av låtarna och det känns som om det skulle kunna vara jag som sagt det som står i texterna. En av de bästa låtarna är Dirty Old Man och jag fullkomligt älskar den.
För det finns rent för många äckliga gubbar som glor på småtjejer!

Idag ska jag iväg och jobba några timmar och sen får även jag hålla helg!

Nej nu, måla naglarna!

Nej nej nej I'm very much alive!
Men lillsyrran tar studenten idag och sallader skall göras, bord skall dukas och hår skall lockas.
Ingen tid att blogga, ha överseende mina pinglor!

Hörs imorgon!

PUSS!