När man vill reflektera
Ibland är det viktigt att fråga sig saker. Oftast i ämnen som är centrala i ens liv!
Varför pluggar jag juridik och vart vill jag att det ska leda?
När jag var tio år gammal gick "Emma åklagare" på tv4 och då sa jag till min mor "sån ska jag bli".
Det känns fortfarande intressant men i takt med att åren gått har mitt val mer och mer lutat åt domar hållet.
Det hade varit fantastiskt att hålla på med brott och straff i Högsta Domstolen. Jag är den enda i min klass som vill syssla med våldtäkt, mord, incest, grova väldtäkter, hatbrott, hedersmord, kidnappningar och allt annt brutalt, blodigt och rått.
Det tycker många verkar konstigt men det är faktiskt ganska enkelt. Jag har alltid varit otroligt intresserad av människans psyke. Varför blir man schizofren? Vad är det som gör att någon är en våldtäktsman? Hur tänker en massmördare? Vad rör sig i en pedofils huvud? Tur är det väl att någon vill hålla på med dessa skräckvarianter, för även de måste ju prövas fair and square i rätten.
Jag älskar även tanken på att en domare i Högsta Domstolen är lite av en detektiv. Man ska jämföra med andra domar, leta pragrafer i lagboken, analysera och hela tiden ligga ett steg före.
Sen är jag en otrolig princip människa. På gott och ont. Det kan nog reta gallfeber på min stackars kille när jag kommer med mitt standard argument. "Det är en principsak Daaaaaaaaavid".
Men om betygen inte blir de som krävs för att bli domare har jag en plan B. Min andra dag på juridikutbildningen träffade vi olika slags jurister, en av dem var försvarare. Och han gjorde verkligen ett starkt intryck hos mig. Han försvarar alltså den åtalade. "Vem vill försvara en pedofil?", kanske ni frågar er. Men jag ser det som att man försvarar inte brottet utan individen. Alla ska få ha möjligheten att få en rättvis prövning. För det finns oskyldiga som döms för brott de alltså inte gjort, alltså här i Sverige. Och det tycker jag är skamligt.
Jag läser alltså juridik för att jag vill visa att jag som kvinna ändå kan spela stor roll i den mansdominerade rättssalen. Men framförallt vill jag vara rättvisans soldat. Kanske corny, men för mig hemskt viktigt. Jag värnar om att alla ska ha samma utgångspunkt. vad man sen gör med den är upp till var och en. Men alla föds inte som dåliga människor, vissa bara gjorde fel val. Det är viktigt att komma ihåg.
Varför pluggar jag juridik och vart vill jag att det ska leda?
När jag var tio år gammal gick "Emma åklagare" på tv4 och då sa jag till min mor "sån ska jag bli".
Det känns fortfarande intressant men i takt med att åren gått har mitt val mer och mer lutat åt domar hållet.
Det hade varit fantastiskt att hålla på med brott och straff i Högsta Domstolen. Jag är den enda i min klass som vill syssla med våldtäkt, mord, incest, grova väldtäkter, hatbrott, hedersmord, kidnappningar och allt annt brutalt, blodigt och rått.
Det tycker många verkar konstigt men det är faktiskt ganska enkelt. Jag har alltid varit otroligt intresserad av människans psyke. Varför blir man schizofren? Vad är det som gör att någon är en våldtäktsman? Hur tänker en massmördare? Vad rör sig i en pedofils huvud? Tur är det väl att någon vill hålla på med dessa skräckvarianter, för även de måste ju prövas fair and square i rätten.
Jag älskar även tanken på att en domare i Högsta Domstolen är lite av en detektiv. Man ska jämföra med andra domar, leta pragrafer i lagboken, analysera och hela tiden ligga ett steg före.
Sen är jag en otrolig princip människa. På gott och ont. Det kan nog reta gallfeber på min stackars kille när jag kommer med mitt standard argument. "Det är en principsak Daaaaaaaaavid".
Men om betygen inte blir de som krävs för att bli domare har jag en plan B. Min andra dag på juridikutbildningen träffade vi olika slags jurister, en av dem var försvarare. Och han gjorde verkligen ett starkt intryck hos mig. Han försvarar alltså den åtalade. "Vem vill försvara en pedofil?", kanske ni frågar er. Men jag ser det som att man försvarar inte brottet utan individen. Alla ska få ha möjligheten att få en rättvis prövning. För det finns oskyldiga som döms för brott de alltså inte gjort, alltså här i Sverige. Och det tycker jag är skamligt.
Jag läser alltså juridik för att jag vill visa att jag som kvinna ändå kan spela stor roll i den mansdominerade rättssalen. Men framförallt vill jag vara rättvisans soldat. Kanske corny, men för mig hemskt viktigt. Jag värnar om att alla ska ha samma utgångspunkt. vad man sen gör med den är upp till var och en. Men alla föds inte som dåliga människor, vissa bara gjorde fel val. Det är viktigt att komma ihåg.
Kommentarer
Postat av: Johanna M.
Ja, det är viktigt att hela tiden tänka "bakom människan". Vad utlöste brottet? Av vilken anledning? Det finns nästan alltid bakomliggande faktorer som man inte ser vid första anblicken. Alla förtjänar bra försvar. Och även en andra chans!
Postat av: Mamma
Du vet min franska väninna, konstnären, mmm. Hon tycker inte att man ska ha några lagar, det är bättre att dömma efter varje enskild människas fall. Se till individens liv osv. Flummigt, ja verkligen. Horriblet i min värld men det vore intressant att se hur det fungerade, då är principsaker meningslösa.
Kram
MOR
Trackback
