Driftig eller bitchig???
För vi är alla där och lägger ner tid och energi. Jag har en krävande skola som gör att jag skriver uppsats just nu en timme här och där, tidiga mornar och sena kvällar, allt för att jag ska kunna vara med på de sista repitionerna innan vi har premiär på torsdag.
Vår regissör mådde inte så bra idag och ringde mig igår och frågade om jag kunde styra skeppet idag.
Aldrig har våra repitioner varit så bra, aldrig har folk varit så tysta, aldrig har man brukat så mycket allvar. Men resultatet var också att jag gång på gång fick be folk vara snälla och respektera de som repeterade, ge folk hemläxa och säga vad de skulle lära sig till imorgon.
Det flesta var tacksamma och tyckte det var riktigt skönt att vi för en gångs skull kom någonstans. Men några himlade med ögonen och tyckte jag var bitchig.
Men var jag bitchig eller är dessa människor så vana vid att de kan göra som de vill så de blir stötta när någon påtalar vanligt hyffs? Är jag bitchig för att jag blir arg när mitt och andras engagemang i detta spex blir spottade på när andra tramsar som ett jäkla dagis?
Nej det är sannerligen svårt att styra ett skepp. För ju bättre man gör det desto surare blir de som inte fick bestämma den här gången. Jag hatar att inte bli respekterad och jag hatar när folk runt mig inte heller blir respekterade.
För är det förmycket begärt att folk ska bruka allvar fyra dagar innan en premiär, så säg?
Jag försöker inte glorifiera min egen existens eller del i spexet utan snarare påtala svårigheten i att vara den som styr skeppet. För hur mycket man tjoar, tjimmar, ropar hur bra det går och peppar folk så surar vissa och tycker "man tror man är något". Varför inte bara acceptera att idag fick jag jobbet att regissera och att de kanske får det imorgon?
Sen är det ju faktiskt så att ju bättre man är på något desto mer ansvar får man. Och ju mer engagerad man är desto mer förtroende får andra för en.
Eller har jag fel?
Jag kände mig också jättebitchig när jag var regissör för ett helt skådespel för måååånga många år sedan. Men det går över! När man ser vilka resultat det ger känner man sig bara driftig.
Lycka till med det!
Känner igen det där från en gång då min klass skulle sätta upp en pjäs. Det är svårt att göra alla nöjda. Vissa vill ha mer regler. Vissa trivs med att arbeta mer fritt.
Hej gumman,
Precis som du beskriver är det. De flesta uppskattar en bra och tydlig ledare men där finns alltid de som tycker att man är dryg. Det kalls för JANTELAGEN. Du är energisk och du är engagerad. Ge aldrig avkall på den egenskapen. Den driver dig framåt.....!
Love you!
daddy
Så sant! Jag stör mej med på andras ointresse i sånt här. Vill de larva kan de göra det nånstans där det inte förstör för andra!
Det kan ju vara svårt att gå från "medspelare" till "regissör" på det viset, men alla vinner väl på att du styr upp det, eller hur? Det är som sagt fyra dar kvar och alla vill väl att det ska bli bra? Heja!
